Toppdomäner

Internet ägs ju inte av något företag eller land utan administreras ytterst av ett antal ideella organisationer. Allt för att bli så fritt och oberoende som möjligt. I toppen finns organisationen ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) som har ansvar för tilldelningen av de unika namn och sifferkombinationer som används i en del internetprotokoll. ICANN, grundat 1998, är strikt icke vinstinriktat och har det yttersta ansvaret för bland annat IP-protokoll, hantering av generiska (gTLD:s, generic top-level domains) och nationella toppdomäner (ccTLD:s, country code top-level domains). ICANN har sitt huvudkvarter i Marina Del Rey, Kalifornien, USA.

Internet Assigned Numbers Authority (IANA), den enhet som allokerar och fördelar IP-adresser samt hanterar och överser Internets struktur. De ansvarar även för Internets så kallade root-servrar som är den allra översta nivån i DNS (Domain Name System).

Toppdomäner kallas den sista delen av adressen som tex .se med flera. De första toppdomänerna com, net, org, edu, gov och mil skapades 1984 när domännamnsystemet introducerades. Av dessa är de tre första utan restriktioner och kan användas av alla. De övriga var reserverade för “education”, “government”, “military” i USA. Senare har även tillkommit en rad nya toppdomäner och landsdomäner.
ccTLD står för ”Country Code Top-Level Domain” och betyder bokstavligt talat ”Landskodstoppdomän”. Detta kommer sig av att länders toppdomännamn i regel är baserade på de två bokstäver långa landsförkortningarna satta av ISO (International Organization for Standardization). Det finns dock ett fåtal undantag, som till exempel Storbritanniens ”.uk”, istället för den egentliga ISO-förkortningen ”GB”. En lista över alla toppdomäner finns på wikipedia.

Landsdomäner

Sveriges nationella toppdomän eller ccTLD registrerades under 1980-talet av en svensk datatekniker vid namn Björn Eriksen. Han var ansvarig för bildandet av II-stiftelsen (Stiftelsen för Internetinfrastruktur; www.iis.se), som numera är en s.k. registry för Sveriges nationella toppdomän. Eriksen har setts som en av Internetsveriges stora förgrundsgestalter och jobbade mycket länge helt ensam som registry för Sveriges ccTLD, med det tunga arbetet att administrera och hålla ordning på toppdomänen.

Ett registry är vanligtvis antingen en organisation eller en kommersiell enhet, som via antingen ICANN eller en nationell toppdomän har fått tillstånd att administrera ut domännamn för en toppdomän. Fram till 1999 var det Network Solutions (NSI) som administrerade de enorma ”.com”, ”.net” och ”.org”-registren, men genom att flera stora företag som NetNames införde kommersiell namnregistrering kring 1996, infördes även för NSI en separering av register och registrarfunktioner.

Domännamnen som registreras i en toppdomän samlas i en databas, vilken kallas för toppdomänens ”domain name registry” eller dess ”register”. Databasen och dess DNS (Domain Name System) administreras av en registry operator, även kallad en NIC (Network Information Center). Denna NIC är en organisation som hanterar registreringen av domännamn och även de filer som krävs för att konvertera domännamn till IP-adresser.

Ditt val av domännamn kan utgå från vilka du vill rikta dig till, vad du vill representera och naturligtvis det rent kosmetiska och praktiska i hur namnet ser ut och hur lätt det är att komma ihåg. Det är vanligt att utgå från namn, företagsnamn, sysselsättningar eller liknande vid val av namnet. Den som registrerar ett domännamn kallas på engelska ”registrant”. Som registrant står oftast företaget eller privatpersonen som äger rätten till domännamnet. Det är lätt för vem som helst att göra en ”whois”, d.v.s. en upplysning på ett domännamn, för att se vem som äger det och vem som står som admin eller teknisk kontakt.

På vissa toppdomäner som SE och NU går det även att registrera domännamn med svenska bokstäver (åäö) men de fungerar bara för webbsidor inte för e-post. Därför måste även motsvarande domännamn utan prickar och ringar registreras för eposten. Den förstnämnda varianten kan dock vara bra att ha för att få en tydligare webbadress, dessutom skriver ju en del fel ibland om ditt företagsnamn innehåller åäö.